dans le dictionnaire PONS
bronquear [broŋkeˈar] VERBE trans
- bronquear
-
| yo | bronqueo |
|---|---|
| tú | bronqueas |
| él/ella/usted | bronquea |
| nosotros/nosotras | bronqueamos |
| vosotros/vosotras | bronqueáis |
| ellos/ellas/ustedes | bronquean |
| yo | bronqueaba |
|---|---|
| tú | bronqueabas |
| él/ella/usted | bronqueaba |
| nosotros/nosotras | bronqueábamos |
| vosotros/vosotras | bronqueabais |
| ellos/ellas/ustedes | bronqueaban |
| yo | bronqueé |
|---|---|
| tú | bronqueaste |
| él/ella/usted | bronqueó |
| nosotros/nosotras | bronqueamos |
| vosotros/vosotras | bronqueasteis |
| ellos/ellas/ustedes | bronquearon |
| yo | bronquearé |
|---|---|
| tú | bronquearás |
| él/ella/usted | bronqueará |
| nosotros/nosotras | bronquearemos |
| vosotros/vosotras | bronquearéis |
| ellos/ellas/ustedes | bronquearán |
Aucune phrase d'exemple disponible
Essayez différentes entrées.