dans le dictionnaire PONS
torpear [torpeˈar] VERBE intr Chili (obrar torpemente)
- torpear
-
| yo | torpeo |
|---|---|
| tú | torpeas |
| él/ella/usted | torpea |
| nosotros/nosotras | torpeamos |
| vosotros/vosotras | torpeáis |
| ellos/ellas/ustedes | torpean |
| yo | torpeaba |
|---|---|
| tú | torpeabas |
| él/ella/usted | torpeaba |
| nosotros/nosotras | torpeábamos |
| vosotros/vosotras | torpeabais |
| ellos/ellas/ustedes | torpeaban |
| yo | torpeé |
|---|---|
| tú | torpeaste |
| él/ella/usted | torpeó |
| nosotros/nosotras | torpeamos |
| vosotros/vosotras | torpeasteis |
| ellos/ellas/ustedes | torpearon |
| yo | torpearé |
|---|---|
| tú | torpearás |
| él/ella/usted | torpeará |
| nosotros/nosotras | torpearemos |
| vosotros/vosotras | torpearéis |
| ellos/ellas/ustedes | torpearán |